Väsen i Uppsala

Beings in Uppsala

Text in English below the Swedish text!

Första kapitlet:

En gång, för inte så länge sedan, visste människor att vi fanns. Idag tror många att vi bara finns i sagorna. De som ser oss törs knappt berätta det. Vet ni, nu är det dags att ändra på den saken!

Själv heter jag Aros, och är en av de många tomtar som bor här i landet. Vi väsen bryr oss inte om att räkna tid på samma sätt som människor gör. Jag kan alltså inte säga hur länge jag har bott här, men jag fanns här redan när de första människorna slog sig ner. På den tiden hade vi ett nära samarbete. Det var jag som gav staden dess ursprungliga namn, Östra Aros. Sedan ville någon biskop flytta hit, och frågade om han inte kunde få ta med sitt ortsnamn också. Det hade jag inget emot, så då fick staden heta Uppsala. Hans gamla hem fick byta namn till Gamla Uppsala, och dit ska vi bege oss senare för att hälsa på en av mina släktingar.

Min favoritblomma är kungsängsliljan. Den har fått namn efter Kungsängen, som ni kan se här på bilderna. Här växer den vilt. Man funderar på hur den kan ha hamnat här. En teori är att det fanns blomsterlökar i avfall som dumpats där från Linnéträdgården. Det skulle också kunna vara så att någon som älskar den rutiga blomman har planterat dem där med flit. Ingen vet. Och jag tänker inte erkänna något. Det är i alla fall roligt att den är Upplands landskapsblomma!

Nu ska jag ta med er på en vandring genom min stad, så att ni får träffa några av mina vänner. Övernaturliga väsen, kallas vi. Ja, om överlycklig betyder väldigt lycklig, så får man väl tolka det som att vi är väldigt naturliga!

Jag älskar att göra detaljerade skulpturer. Ett ansikte, inklusive öron, tar mig ungefär tio timmar att forma. Det går inte att sälja dem till ett pris som skulle kännas rimligt för den tid de tar att skapa. När en figur har blivit färdig, så har jag ställt eller lagt undan den i ett hörn hemma, med en lite ledsen känsla av att de förtjänar så mycket mer än så.

Idén om att göra en fotosagobok har jag haft i över fem år. Först tänkte jag göra en om mina naturtroll, som jag lekte med redan innan jag grundade Cariad. Den tanken utvecklades till en önskan att göra något mer med de mer detaljerade figurerna, och sätta in dem i olika miljöer. Det hela föll på att jag inte riktigt har lust att lära mig fotografera så bra som jag skulle behöva för att göra dem rättvisa.

Våren 2022 var jag med och öppnade Galleri Fiber&Form tillsammans med en grupp konsthantverkare i ett av de fem medeltida valven vid S:t Eriks torg i Uppsala. I ett annat valv jobbade Heléne Wikström med återbrukshantverk från Afrika och Haiti. Även om vi är olika företag, så ser vi valven som en enhet, och varandra som arbetskamrater. Vårt ”fikarum” är ute på trottoaren. Där satt vi en dag på hösten och lärde känna varandra lite närmare. När det kom fram att Heléne var fotograf, så lade jag fram det här projektet för henne. Kanske hon skulle tycka det var roligt att ta lite bilder?

Det tyckte hon! Vi började med tomten Norby och Isadora Vinterdrake, som jag redan hade tillverkat, för att få en känsla för vad vi ville säga med detta. Sammanlagt presenterar vi 23 väsen med sin egen personlighet i boken. Några av dem, som Tin och Skoge, fanns redan klara, och vi letade efter bra ställen att placera dem på. Någon gång har jag haft lust att göra en viss sorts figur, som steampunktomten Arabella, och utifrån det har vi funderat på var hon kunde passa. Pumphuset var ett självklart ställe för henne! Andra gånger har jag inspirerats av en miljö, och skapat en figur efter en speciell plats. På Fyrishov, där måste det väl ändå bo en sjöjungfru! Till Botaniska Trädgården hade jag tänkt göra en dryad, men när vi upptäckte de stora stenkrukorna med faunhuvuden i trädgården så stod det klart vem det var som bodde där. Grövle Tvärk, förstås!

Vi har varit på så många spännande platser genom denna resa, och har träffat så många tillmötesgående, positiva människor! Vi har fått klättra utanpå tornet till Helga Trefaldighets kyrka, fått komma in till Äventyrsbadet på Fyrishov före öppning, och fått tillträde till den övergivna tryckerihallen på Upsala Nya Tidning. Vi har verkligen sett Uppsala med de här figurernas ögon!

Foton är en sak, berättelser är en annan. Hur ville vi presentera dessa väsen, och vad har de att berätta för oss? Jag landade i att låta Aros vara berättarjaget, den som tar oss med på vandringen genom Uppsala och som presenterar oss för sina vänner. De får ge sin egen syn på stadens historia och sin egen roll i den. Här har jag tagit mig så stora friheter att jag inte har brytt mig om att källhänvisa. Det går att googla sig fram till att det var en stor stadsbrand 1702, men kanske orsakades den inte av en elddrake.

Jag har inte haft en särskild åldersgrupp i åtanke när jag har skrivit, utan har helt enkelt skrivit en bok som jag själv skulle ha nöje av att läsa. Det finns dock inget barnförbjudet i den (om man inte tycker det är opassande att en ängel tycker om öl), så det går utmärkt att läsa den tillsammans med yngre personer och fundera över om det verkligen kan stämma att det bor en kentaur i Stadsskogen.

Den som vill köpa en bok får gärna höra av sig till mig, eller hålla utkik i nätboklådor. Den kostar 250kr plus 50kr i frakt, om du inte kan hämta den i Uppsala. Den kommer finnas till salu på lite olika ställen i Uppsala. Besök gärna Galleri Fiber&Form vid S:t Eriks Torg, där jag är medlem!

In English

I´ve been needle felting for over 20 years. In 2018 I followed a feltalong class with Living Felt in how to make a doll, taught by Marie Spaulding. I was hooked! And when they launched the online felting school feltingtutorials.com, I was one of the first to buy the class ”Here Be Dragons”, with Joyce Hazlerig. I love making detailed fantasy creatures!

It takes me about ten hours to make a detailed face and ears. And then there´s the rest of the doll. Don´t get me started on fingers! It´s very difficult to sell one of my sculptures for a cost that I would feel was acceptable. At the same time, it´s a bit sad that all these characters are just gathering dust in my already crowded apartment. I wanted to do something more with them, to share the joy of them in a more affordable way. And, to let them tell us their story!

In 2022 I joined a group of craft artist who wanted to open a gallery shop in a mediaeval vault in Uppsala. Heléne Wikström worked in another shop in these vaults, and when I learned that she was also a photographer, I asked if she might want to join me on this journey to bring life to my beings. She did, and we´ve had an amazing year!

The narrator of the book is the gnome Aros, that you can see in the photo above. He takes us on a walk through Uppsala and introduces us to his friends and relatives, who give us their own version of the history of Uppsala. Some of the facts are true, some might need a little more research to be validated. Maybe the Great Fire in 1702 wasn´t initiated by a fire dragon. But then, who knows!

I wanted this book to be a sort of tourist guide too, so I decided to make it bilingual. I´ve had good help with the translations and a professional translator have done the final check so it won´t be as ”Swenglish” as this text is.

When I write, I don´t have a specific reader in mind. I write what I would like to read myself. Therefore, this book isn´t aimed at children, even though it can be read for or by younger people. If you can accept that an angel likes to drink beer, it won´t be any ”worse” than that.

We will get back to you about how you can purchase a book!